Hejdå fina havet!
Japp, nu börjar jag och Simon en inte mindre än 56 timmars tågresa från san fran till Chicago! Hade ju planerat upp att ha tid till att Skypa och göra andra nödvändigheter på internet men inget wifi tydligen så vi får stå ut med att bara vara med varandra :)
Tågen är fortfarande bäst. Sitter just nu i en vagn där man sitter med stolarna utåt mot stora fönster, där personalen berättar om platserna och naturen vi är i, så det är som en två dagars guidetur. Så har skådat mycket natur på bara några timmar! Så sitter och njuter med ett glas vin, ser på utsikten och tänker på livet.
På tal om natur så har det varit mycket av det de senaste dagarna! Vilken resa!
Six flag var som förra gången tio mackor. Efter det begav vi oss norrut för att hitta nationalparken Sequoia, vilket inte var så enkelt och ännu mindre enkelt att hitta ett boende!
I mörker tog vi oss igenom krokiga vägar och försökte hitta en liten by, som visade sig vara en sån där typisk amerikansk by där folk kommer ut med ett stort gevär och frågar vem man är (nejdå, inga fördomar). Lite läskigt i alla fall, och mitt i allt läskiga beslutar vi oss för att sova alla fyra i bilen mitt i ingenstans. Jag satt vid ratten, råkade tuta en gång. Såg även en skunk komma förbi mitt i natten!
På morgonen var det dags! Ut i nationalparken Sequoia, där då världens största träd finns. Det här blev en säkert tolvtimmars bilhiking upp i höga berg och förbi stora fina sjöar. Jag har aldrig åkt på så kurviga vägar som dessutom går längst med ett stup, tänk er när musse och kalle åker ner med husvagnen från det där berget på julafton, SÅ kändes det!
Fick se några av världens största träd. Man kunde gå in i dem, man kunde inte nå runt med armarna, man kunde gå på dem som en bro (dem fällda såklart). Sjukt coolt! Det ska ni få se bilder på.
Extra spännande blev det när vi inte hade sett det ALLRA största trädet i världen och det började skymma. Men jojo, det skulle vi ju se. Efter mycket kurv-körning och en fin solnedgång kom vi fram till det! Det varnades för björn så jag fick panik, i efterhand känns ju det töntigt. Men lovar, hörde en björn i närheten.
Kvällen/natten avslutades med några timmars körning till för att vi skulle hinna med tåget från san fran.
Så detta jag skriver nu läser ni om två dagar, vilket då betyder 2 återstående dagar i USA, vad hände där?!
Puss
/Perra
Oj nu är det nära tills ni kommer hem ;) Men gud så skönt att höra ett livstecken från er, började men bara började bli lite så där pirr i magen. Larvig morsa kallas det :) Ha det så bra nu sista dagarna och missa inte planet nu. P&K <3
